8. sep, 2018

Skuggan av mig själv...

Nu har jag lyckats vara med i TV också. Nej, inte viftande med en Skuggvinter, och det är nog tur. Hade jag varit längre i rutan än vad jag var hade jag nog varit ännu deppigare nu.

För ett tag sedan var vi några föräldrar från byn som klämde in oss i en bil och åkte för att prata med TV, eftersom bl a vår lilla skola är nedläggningshotad. När det var min tur att ställa mig framför kameran kommer jag ihåg att jag hade solen rakt i ansiktet och var väldigt nervös. De kommer i alla fall inte välja att ta med mig, tänkte jag efteråt men var ändå stolt över att ha vågat.

 Reportern sa att det mycket väl kunde komma att sändas i valsammanhang. Nog om det.

Till mamma ringde i förrgår och förkunnade att en väninna till henne ringt och sagt att hon minsann sett mig på TV! Ojdå, tänkte jag, och eftersom jag druckit ett glas vitt, var det också med nyfikenhet, inte bara skräckblandat, som jag slog mig ner i soffan när min man letat upp programmet.

Först såg vi vår skola, och sedan...en färglös typ som tyvärr imiterat min frisyr och lånat min tröja och som sa, onaturligt sakta;

- I ett samhälle som har så mycket problem...varför störa det som fungerar bra?

Repliken är jag nöjd med och det får ju anses som viktigast men...resten!

- Är det där jag? halvskrek jag upprört till min man.

- Det syns ju att du står mitt i solen, då brukar man bli lite blek, tröstade min man. Och det var i början av sommaren, så du var ju lite...

-GRÅ! sa jag och tog en djup klunk av vinet. Jag har ju ingen färg överhuvudtaget! Och varför har ingen sagt hur dåligt jag passar i grått? (Jag har haft grått och svart på ALLA signeringar).

- Äsch, nu överdriver du, sa mannen. Men, tillade han prövande, ibland har du sagt att du vill färga håret. Lite blondare vore snyggt.

Det här var ett uttryck det var länge sedan jag hörde, eller använde men vojne,vojne!

Snälla fina vänner och släktingar, även om ni tänker det, skriv inte: Det där är ju precis du! Eller; jag reagerade inte alls, jättefint! För då blir det mer än ett glas ikväll. Och jag tål inte så mycket...

Nu är det dags för mat där nere. Sedan ska jag gå och klappa en ensam kaninLedsenHa en fin kväll, eller dag beroende på när du läser dettaHjärtaOch se upp för TV, de gör något hemskt med folks utseenden. I vilket program jag var med? Säger jag inte. (Så fjuttig är jag. Men jag var med både i icke nämnda program, samt de lokala kvällsnyheterna. Som sagt; vojne, vojne).