22. aug, 2018

Skol-skräcken

Man kan beskylla mig för mycket, men inte för att vara en cool och easy-going mamma...

Idag har jag två barn som börjar i helt nya klasser och minstingen går från förskoleklass till ettan...och jag har nästan gått åt av nervositet de sista dagarna. Men det säger jag inte till dem, (och de är f.ö inte det minsta intresserade av min blogg).

- Mamma, tänk om det inte går bra? Tänk om jag inte får nya vänner?

- Det kommer gå bra, säger jag. Och skulle det kännas lite knepigt i början är det så för de flesta men efter ett tag har man lärt känna nya, spännande klasskamrater.

Så ler jag stort och (hoppas jag) förtroendeingivande, och sedan springer jag undan med fladder i magen och tänker Herregud, tänk om det inte går bra? Tänk om de inte hittar nya vänner?

Hur det än går har alla gett sig iväg nu, jag ska skriva klart och sedan, krypa ner i sängen igen. Är mer utmattad än vanligt eftersom igår, sista dagen på sommarlovet, var en väldigt ansträngande dag med mycket känslor här hemma.

Bland annat detta;

Jag, ropar till en av sönerna;

- DU BÖRJAR SKOLAN IMORGON OCH DET ÄR VIKTIGT ATT SE FRÄSCH UT!

Sonen, liggande i sängen, lättar motvilligt på ena luren:

- Va?! Vad sa du? Är det mat?

Minstingen: - Mamma, titta vilka fina pennor jag har packat! Hon strålar som en sol när hon låter mig titta ner i sitt prinsess-pennfack.

- Men gumman, det där är ju mina bästa skriv-pennor! Dem kan du inte ta till...

Minstingen börjar gråta eftersom hon kommer vara den enda som inte har egna pennor med till skolan.

Äldsta dottern: Förberedelser i två dygn, minst. Tog tiden igår hur lång tid det tog att göra iordning sig för skolan. Det visade sig att make-upen och mobilkollen tog längst tid. Hennes storebror höll på att dö, han kan inte förstå hur man kan göra så mycket ONÖDIGT på morgonen när man kan sova istället.

Hans syster nonchalerade honom. Gick ner i tvättstugan för nödvändig inspektion av vilka kläder som var rena. Gick till affären och köpte frallor och tuggummi. Fyllde badrummet på övervåningen med smink och skumma krämer. Fyllde sitt skrivbord med mer smink och förberedande ansiktsmasker.

Och så, yngste sonen i morse. Kom med panik i blicken. 

- Mamma, vart är mina SVARTA jeans? Jag kan inte ha dom här blå, jag kommer säkert bli retad då!

Som tur var hittade vi dem. Livsglädjen och modet i hans blick återkom. Och jag fortsatte bre en macka med leverpastej på, fråga om alla kom ihåg tandborstningen, leta efter en Puma-tröja i hallen och bilnycklarna och så...Iväg! Men nu, några timmars lugn och sömn hoppas jag innan eftermiddagen tar vid. TACK till dig som läste, vad du än gör idag hoppas jag att du får en fin veckaHjärta