17. aug, 2018

Besök av Borås Tidning!

Bild från tidningen Skriva

Förra veckan ringde en journalist och frågade om hon fick göra en intervju. 

- Du har ju varit med i tidningen innan, sa hon, men då handlade det mest om boken. Jag tycker att det vore intressant att höra hur du får till allt. Du har fyra barn, du bloggar...

- Mmm, sa jag. Fast sanningen är att jag inte alls får till det för tillfället. 

Och så berättade jag om min utmattning, vilket inte är någon hemlighet eftersom jag skrivit om det här. Men hon ville komma ändå, och jag tänkte att det kunde gaska upp mig lite grand så jag sa ja.

I fredags morse, då de skulle komma, ringde en man från BT och frågade om det var okej att de skickade ut fotografen innan journalisten, han skulle vidare på andra uppdrag och hade bråttom.

Jag sa att det gick bra och påbörjade min runda för att väcka barn. Det skulle vara trevligt om de var med på bilden, tyckte tidningen och barnen hade sagt ja. När fotografen ångade in en halvtimme efteråt satt de påklädda och gäspade i soffan.

- Hej hej, sa han, hur har vi tänkt här då? Du är författare, förstår jag och vi skulle ta en bild.

- Ehh, jaa, sa jag för jag tycker fortfarande att det känns konstigt att bli kallad författare. Jag har inte tänkt, lade jag till sedan. Jag trodde att ni hade tänkt.

- Vi har inte tänkt, sa fotografen. 

- Nähä, sa jag och så uppstod tystnad. Men bara en liten stund, för jag hade tänkt lite i alla fall. Jag visade honom bilden som fotografen från tidningen  Skriva  tog när de var här och gjorde ett reportage 2016. 

- Men det ser ju trevligt ut, sa han genast. Vart har du...ehh, det där utrymmet någonstans?

- Skrivskrubben, sa jag, och så gick vi uppför trappan till övervåningen med barnen i släptåg. 

Det gick undan när han knäppte, både ensam på mig och omgiven av barn. Sedan blev det ytterligare några bilder på oss i soffan innan han sa tack och hej. Då hade journalisten hunnit komma, det blev kaffe och pratstund i köket och ja, visst gaskade det upp. En otroligt stor skillnad från när  Skriva  besökte mig var att då handlade artikeln om att jag  ville  bli utgiven och nu har  Skuggvinter faktiskt  kommit ut! Helt otroligt egentligen och jag blev påmind, mitt i det trista som är just nu, om allt bra som hänt de sista åren!

Måste hämta minsta barnet på fritids nu och sedan, min vana trogen, blir det sängen i några timmar...TACK till dig som läste och sköt om digHjärta