7. apr, 2018

Nuet, som finns i allt

Inga problem med närvaro för minstingen...

Nu har jag, som jag berättat om det sista, börjat skriva mer aktivt på  Vårskogen.  Först skapat mer tid genom att sålla bort sådant jag inte behöver göra de dagar då jag skriver, t ex åka och storhandla. Nu är det ju inte så att jag därför kan sitta en hel dag, jag har naturligtvis mycket annat jag måste  göra de dagarna också. Hushåll och familj skriker på hjälp 24-7, som min dotter klokt skulle uttryckt saken. Men det frigör ändå mer tid än om jag klämt in handling också i det förbaskat tighta schemat.

Men så sitter jag äntligen framför datorn, med tända ljus och musik och allt. NU! ska här skrivas. Efter att ha kryssat mellan högar av tvätt, blundat för disken, (jag lyckas mer eller mindre bra med det där, visst åker det på en liten snabb 40-tvätt så att sonen ska ha rena jeans till imorgon, och bara en jättesnabb dammsugning av hallen, och då kan jag aldrig låta bli att springa in i köket också och in under köksbordet med den, skönt, och så tittar jag ut mot altanen och trädgården...Kaninerna!! Ingen har gett dem mat eller vatten. Stressat hugger jag en morot i kylen,  fyller vattenflaskan och...var är maten nu då? Fan, men så hittar jag den i hallen jämte minstingens vantar, undra hur kallt det är ute idag, fast hon har väl ett extra par på fritids, annars får hon säkert låna).

Men sedan, SEDAN...phu! NU! Slår mig ner med nybryggt kaffe i skrivarlyan.

Då tar mobileländet vid. Om alla är hemma kan jag lägga bort den, men om barnen är på skolan vill jag inte det. Jag försöker tänka att jag behöver  faktiskt inte kolla om det kommer mejl, men oftast gör jag det ändå. 

Och det är inte alltid jag blir så störd som på min skrivstund i torsdags när jag, faktiskt tursamt nog, kollade mejlet från Visto som ville ha fler böcker, en extra gång, och såg att jag skrivit fel leveransadress. Böckerna skulle inte till Lerum utan till Falun! Ajaj! 

Ringa Shiplink, skriva ut nya fraktdokument och klistra på kartongerna, förklara för chauffören när han kom...där var koncentrationen i den skrivstunden borta. Och sedan reste Skuggvintrarna ändå till Lerum så jag fick ett mejl från Visto med den ovälkomna rubriken "Paket på vift!" 

Men nu är de på väg dit de ska och jag måste försöka hitta mer ro när jag skriver. Mobilen får ligga i ett angränsande rum helt enkelt, där jag hör om den ringer men inte mer.

För övrigt har jag, efter påskens loja dagar, och kanske just p g a att jag tog det lugnt då kommit in i nu ska jag vara effektiv-svängen.

Jag får ganska mycket gjort då. Men samtidigt blir jag stressad. Pulsen höjs och jag får svårt att varva ner. Och så infaller sig frågan, när jag skyndar och skyndar mig hela tiden, vad är det jag egentligen vill uppnå med alltihop? Jag stressar till rasten när jag ska sjunka ner med mitt goda kaffe och ostmacka och bara ta det lugnt några minuter. Men så gör jag inte det, utan sitter och svarar på mejl eller fyller i min kom-ihåg-lista istället.

Det jag tycker allra bäst om är närvaro. Och då spelar det inte så stor roll vad jag gör, även om det finns stunder som är mycket bättre än andra. Som att vara nära barnen. Och inte bara sitta där utan vara just närvarande. Ta in stunden, se hur minstingen verkligen koncentrerar sig för att inte komma utanför strecken med pennan, eller hur ivrig minste sonen är när han visar sina färdigheter på ett spel. Det är bäst!

Men den oslagbara känslan av att vara här och nu är också stor i skogen, på jobbet, eller, för att knyta ihop detta inlägg som börjar spreta; framför datornVinkar

Man får jobba lite, eller mycket, beroende på hur splittrad man är, för att hitta nuet i allt som pågår. Men det är så värt det! Så till dig som läste; du kanske är en fena på ovanstående. Men om du är som jag, lagom virrig med massa tankar i huvudet samtidigt, så försök.

Hitta ditt nu. Det behöver inte vara länge, det kan vara en ytterst liten stund du stannar upp. Då kan det hända att du känner som jag; varför ska jag jäkta? För det är just det här, lugnet, en känsla av tillfällig frid, som jag söker.

På tal om nu; ska fixa frukost till mig och minstingen. Sedan ska vi gå ut i solen på promenadLerÖnskar dig en riktigt fin helgHjärta