25. mar, 2018

Hej Göteborg!

Mitt bord i Akademibokhandeln, Nordstan

Får nog börja med att säga att det blivit lite tätare inlägg än tänkt det sista. Egentligen har inte tiden funnits, men väl lust och inspirationLerOch det är jättekul, men tidsmässigt är det var tredje till fjärde dag jag har tid att blogga, så jag får nog återgå till det. Men först måste jag berätta om min signering i Göteborg!

Skrev här i fredags att jag tyvärr inte såg fram emot att stå i Akademibokhandeln i Nordstan (Sveriges näst största butik, alltså, då det kommer till deras  butikskedja som ni säkert förstår) eftersom jag var för nervös.

Känslan av att det hela var för stort för lilla mig mattades INTE av då jag gick förbi där en dryg timme innan jag skulle dit. "EVENEMANGVälkommen att träffa författaren Louise Baumgärtner som signerar sin psykologiska thriller Skuggvinter"

Så stod det på de två hyfsat stora affischer i deras fönster. I Nordstan! Gulp...Jag skyndade snabbt därifrån och smög in på ett Espresso House för att fylla magen och eventuellt försöka lugna mina nerver innan.

Dock visade det sig att jag fick smyga, eller rättare sagt, till det tredje Espresso House sprang jag i duggregnet. De två första tog inte kontanter och jag har fortfarande inget fungerande bankkort. Eftersom min man varit i Holland hela veckan hade jag lånat pengar av mina föräldrar som var barnvakter nu medan jag tryckte i mig en varm macka med kyckling och mozarella och en STOR kaffe. 

Det här kommer inte gå bra, tänkte jag, för jag mår inte bra. Jag vill hem. Alternativt sitta kvar och dricka ett stort glas vin.

Men eftersom det hade varit ännu pinsammare att inte gå dit, tvingade jag mig själv. Och det ångrar jag naturligtvis inteLer

Väl på plats blev jag så bra mottagen!  De hade tryckt upp en fin skylt åt mig med mina recensioner på (syns på bilden), köpt vatten på flaska och frågade när och om jag ville ha kaffe. Och sedan hann jag knappt börja packa upp böckerna innan folk kom fram. 

Jag sålde mindre än jag brukar på signeringar,  (man måste räkna in att Akademibokhandeln är dyrare än t ex Ica Maxi) men jag pratade MYCKET med folk och det var så himla roligt!

Eftersom jag bott i Göteborg vet jag att de är trevliga och sociala, och det blev många kortare samtal. Flera som ville höra om skriv-processen, om jag ändrat mycket på ursprungsidén till boken, hur det kom sig att jag inte gav upp (mina sega 10 år), vad jag tyckt om att bo i Kortedala, varför jag flyttat o s v. Ibland, när jag signerar får jag även höra delar av andras vardag, drömmar, till och med draman i deras liv. Det är väldigt givande och intensivt på samma gång. Så var det även igår. 

Men plötsligt dök ett välbekant ansikte upp bland alla okända! Världens bästa testläsare, Helena! Ta gärna en tit på hennes blogg (https://skrivalasaleva.wordpress.com/) Som i det kritiska slutskedet av  Skuggvinter  var en av de två som hjälpte mig att få fason på det hela.

- Men oj, sa hon, vad de har frontat dig! Jag trodde jag skulle hitta dig i ett hörn någonstans.

TACK HELENA för att du komHjärta Och TACK Akademibokhandeln och alla härliga göteborgare!!

Det var väldigt stort för mig att få sälja min bok där eftersom det är just i Götet som den utspelar sig. Och otroligt kul var att flera som kom fram kände till den. (Har en snäll vän i marknadsförings-branschen som gjort en Facebook-annons för Skuggvinter  som nu dyker upp i flödet hos kvinnor i Sveriges åtta största städer. Det är nog honom jag får tacka för det)!

Jag var så GLAD när jag gick därifrån vid halv fem på eftermiddagen.  Rätt in på cafe´ Cappucino där jag beställde en räksmörgås och ett glas vitt. Jag drack upp det fort, och sedan köpte jag ännu ett glas.

Jag tänkte på att Sebastian och Alice råkat stöta ihop just på detta cafe´ och att det var tur för mig. Ja, för mig vid närmare eftertanke. Det var inte tur för dem. Men en hyfsad thriller tycks det ha blivit av det hela och det är ju huvudsakenVinkar

I dag är det vardag igen, eller, ja söndag då. På grund av den äventyrliga gårdagen är hela huset ostädat och köket, ja, det ser väl lika trist ut som vanligt. Mannen drog med barnen ut på promenad, sedan ska han till jobbet. Och jag ska ta itu med allt härhemma.

Men oj, vad jag flyger, svävar fram i dag...Som om jag hade vingar, eller en kvast kanske!

Mitt allra största TACK till dig som läste, ha en fin söndag och sedan, en bra start på veckan HjärtaOch ägna gärna dina drömmar, eller det som får ditt sinne att skimra, extra uppmärksamhet. För, besannat ännu eller inte, det är det värt! Jag tänker ofta på Karin Boyes dikt:  "Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst".

Så tidlöst, så sant