10. feb, 2018

En karaktär med dålig karaktär

Min favoritpromenad i skogen och där är det vitt just nu...

- Jag har läst din bok, sa en kvinna till mig häromdagen. Och jag tyckte att den var så HEMSK!

- Jaha, sa jag och väntade på fortsättningen, både med nyfikenhet och en viss bävan.

- Alltså, den var så...Jag har ju läst thrillers förut, men...Den var jäkligt creepy. Och så var det HON! Allt som hon gör...Fast hon är gravid!

Där stannade hon upp och tittade nästan anklagande på mig varvid jag stod och kände mig skyldig över mina karaktärers dåliga karaktärer. För hon har ju rätt, det görs många ljusskygga val i  Skuggvinter. Jag har inte skrivit en feelgod utan en en feelbad. Och jag började förklara hur det blev med mitt skrivande de sista åren; att främst Alice och Sebastian men även de andra började göra som de själva ville. Gled utanför min synopsis, sa saker som jag inte hade tänkt mig och ändrade då riktningen i det kapitlet och i följande.

Tog sig långt utanför det rumsrena med sin passion och hur jag i ett visst läge förstod att det här skulle bli en berättelse som folk skulle reagera på om den någonsin kom ut men att det var meningen att den skulle bli sådan.

Sedan hade jag en otroligt bra testläsare och lektör, där främst testläsarens starka reaktioner fick mig att inse vad jag behövde tona ner och förstärka för att även läsarna skulle förstå dem bättre i den komplicerade situation de befinner sig i större delen av boken. Men jag kunde aldrig ändra på mina karaktärer, de är som de är. En annan tanke som växte fram under jobbet med  Skuggvinter  var den att ha en ovanlig huvudperson. En som skaver i huvudet på läsaren, som inte är helt lätt att begripa sig på, som är feg och trasslar in sig utan att veta hur hon ska ta sig ur det. För så kan det bli i livet ibland, TROTS att man själv och andra upplever sig som, enkelt uttryckt, en god person. Vi är inte alla gånger starka när vi vill, eller rättrådiga och vi kan vara själviska när vi verkligen inte borde vara det. Eller?  Kvinnan tittade fortfarande tveksamt på mig efter vårt samtal, och så sa hon;

-Ja, okej. Fast man undrar lite mer över dig nu. Du ser alltid så himla snäll och glad ut men vad har du för lik i garderoben egentligen?

- Kanske bäst att inte titta in i dem, kunde jag inte låta bli att säga då med ett leendeVinkar

Och nu har jag alltså börjat på min nya bok  Vårskogen.  Mycket är ännu på tanke- och planeringsstadiet även om det finns ca femtio skrivna sidor. Och jag har så ROLIGT när jag tänker på den! Nya personer att tillbringa min inre tid med, en ny intrig som ska sättas, göras mystisk, spännande...Jag skulle vilja parkera mig framför datorn direkt när jag tänker på det men det kan jag inte. Maken ska sova antal timmar till och jag har lovat att ta med barnen till samhället. Och i kväll är det Melodifestivalen (hoppas jag, hörde om någon flunsa som drabbat någon / några? Men det kan väl inte stoppa hela jippot?)

I slutet av mars ska jag signera på Akademibokhandeln i Nordstan, Göteborg förresten. Det känns jättestort, kommer nog bli min pirrigaste signering. Och du, min testläsare, kommer du då? Det är på tiden att jag presenterar henne; Helena, vars blogg ni hittar här; https://skrivalasaleva.wordpress.com/

Förutom att hon som sagt gjorde ett utomordentligt jobb med  Skuggvinter  är hon väldigt duktig på att skriva, och hennes inlägg är intressanta och varierande. Det vore så roligt att få se dig IRL som ungdomarna säger VinkarOch bra om NÅGON stannade till vid mitt bord)Gråter Det väntar även signeringar i Borås och Bokmässan 18 mars. Det är ganska nytt att Borås har en bokmässa och jag ska vara med!  Men det är inte än. TACK till er som läste, ha en fin helg nuHjärtaOch på tal om att läsa, jag är fast i Harlan Cobens  Släpp inte taget.  Nej, det tänker jag inte göra.