7. aug, 2017

Skriv-dimman

Bilden? Min man kom hem med den här skylten för två veckor sedan.

- Varför får jag den här? sa jag. Är det något du vill säga mig?

- Nejdå, sa han med oskyldig uppsyn. Rea på Nille. 70 %.

Jaha. Och ja, jag har varit borta ett tag, jag vet.

I några dagar var jag under isen och resten av tiden har jag skrivit. Min tillvaro har, förutom några dagar i sängen, reducerats till min skriv-skrubb.

Mina tankar rör sig (nåja, nästan) uteslutande runt mitt manus. Jag är  mina karaktärer just nu. Och alla ord. Plötsligt, skulle, ju, bara och meningar med kände, sådant jag måste akta mig för. Bland annat.

Versionerna går ihop just nu så jag vet knappt vilken som gäller. Fast jo, det vet jag nog för när jag inte skriver så läser jag den senaste. Med panik, nästa gång med glädje. Hade jag inte varit ute och gått i skogen emellanåt hade jag nog blivit tokig...(Det här blir nog första och sista boken jag skriver. Fast säg inte det till förlagetViskar)

Så är det att ha en dead-line tydligen. Galet egentligen eftersom man aldrig kan säga hur lång tid det ska ta att skriva om den scenen eller den. Men bra, annars skulle man kanske aldrig bli klar utan hålla på att finputsa i evigeht.

Fredag morgon 10 augusti, då åker Skuggis till lektören. Och denna vecka finns inte så mycket skriv-tid eftersom maken börjat jobba i dag och jag ska jobba.

Så detta  blir tyvärr allt för denna gång. Som för det mesta skrivs detta inlägg på morgonen och nu måste jag skriva inköpslista istället och åka och handla sedan.

Det blir nog bra för mig, att komma ut och besöka verkligheten igenVinkar

Till dig som läste; allra största TACK för att du gjorde det och sköt om digHjärta

Jag har skrivit på avtalet nu förresten. Det blir Visto förlag som ger ut Skuggvinter!