13. jul, 2017

Soffan!

Jag berättade nyss i ett inlägg att vi inhandlat ny soffa och dubbelsäng. Och igår kom det en stor lastbil med våra nya möbler.

Här en titt på vår soffa! 

Olyckligtvis hade möbelkillarna glömt några nya dynor men min man och barnen åkte snabbt till affären för att hämta dem. Vi hade ju bestämt oss för invigning med myskväll och filmen "Vaiana" och det går inte att sakna dynor då, när alla äntligen ska få plats i en soffaVinkar

Och för mig var det tur att (nästan) hela familjen försvann ett tag.

Jag är nämligen för tillfället förlorad i redigeringsarbete av Skuggvinter. 

Ni som läst förra inlägget vet att jag läste den nyss och fick ångest. Dagen efter kom mejl från personen som testläst åt mig. Skuggis kom tillbaka med ett utlåtande och massor av kommentarer i texten.

Jag hade redan innan haft stor tilltro till min testläsare eftersom hon går en utbildning med just den inriktningen, en tilltro som blev än starkare när jag läste hennes omdöme.

Jag förstod också att det fanns en mening med att jag precis läst Skuggvinter  själv eftersom jag hade allt i färskt minne, speciellt mina egna intryck. Har det gått några månader bleknar allt det där men nu...Allt fanns i mig, sprillans färskt, när jag lät mina ögon flyga över hennes kommentarer; engagerade, kloka, språkliga, tillrättvisande...

För i stora drag tänkte vi så lika, vid flera scener hade jag dagen innan antecknat samma sak som  t ex "Behövs den här scenen?".

Så värdefullt att få andra ögon på sin berättelse än sina egna slitna! Så inspirerande!

Jag är verkligen tacksam och rörd över att någon jag inte ens känner har gjort detta för mig och min kommande bok! Hjärta

Hon ska få ett stort och varmt TACK när den kommer ut. Men nu; redigeringsarbete på g!

Bara jag som kommit upp än och jag noterar att himlen just nu är klarblå. (Kan det inte få hålla sig så?CoolSnälla!)

Vi badade i förrgår förresten. På förmiddagen var det sol och jag och dottern blev varma av vår promenad. 

"Dags att bada"  tyckte vi.  Barnen blev väldigt entusiastiska. Så glada att jag inte kunde ta tillbaka det när vi fyra timmar senare stod på stranden. Stora grå moln hade rullat in över sjön vid det laget och det blåste en kall och ogästvänlig vind mot oss.

Några campare som satt en bit bort vid grillen, en av dem med filt runt sig, tittade misstroget åt vårt håll.

Men då var det så dags! Och väl i vattnet var det faktiskt ganska skönt även om det inte blev världens längsta bad.

Hoppas att du som läste det här också får tillfälle att bada. Om du vill alltsåVinkarStort tack hur som helst för att du var här och tog del av mina raderHjärta