6. apr, 2017

Prioriteringar

Vilken tur att det finns kaffe! Jag älskar kaffeHjärtahar just stapplat ur sängen för ännu en tidig morgonblogg och sitter här vid datorn med muggen fylld av detta ljuvliga...

Det har hänt lite saker det sista som gör att jag just nu inte bryr mig om att "Skuggvinter" är ute på förlagen. Det har hamnat i periferin, är inte viktigt.

På ett sätt är det skönt.

Det skrivande som kom igång förra veckan har också hamnat i skymundan. Det däremot tänker jag försöka ändra på.

När jag inte har skrivit regelbundet på ett tag är det lätt att jag glömmer hur mycket jag behöver det. Jag tror att många skrivande människor känner igen sig just där.

Livet kallar på uppmärksamhet och livet innehåller ofta så mycket...Det är svårt att prioritera och ännu svårare att prioritera rätt, eller hur?

Jag tänker på häromdagen.

Redan innan jag öppnade dörren hörde jag gallskriket. Minstingen grät så högt.

Mitt hjärta började dunka. Jag tänkte att hon slagit sig riktigt hårt. Jag såg blod. Kanske en resa till jorurcentralen.

Men nej, det var bara att hon inte fick gå ut och cykla. Sa maken där han stod i köket och diskade. Han såg trött men konsekvent och bestämd ut.

Jag tittade ut genom fönstret. Det var soligt ute. En riktig vårdag.

- Men varför sa du egentligen nej? kunde jag inte låta bli att fråga.

- Jag hinner inte, jag måste  diska, sa han. Hans hår stod åt alla håll, han var hyfsat nyvaken. Vet inte om jag nämnt det men han jobbar natt och sover dag.

- Äh, diska och diska, sa jag. Det är väl inte det viktigaste. Om ni går ut i solen är ni säkert gladare sedan båda två.

De gick ut och kom in, gladare. Hjälpta av frisk luft och motion. Och disken stod kvar.

Varför tycker man alltid att de tråkigaste sakerna är viktigast? När jag är hemma tycker jag ofta  att köket och tvättstugan är prio nunmer ett.

Fast, det ska erkännas, jag är ganska bra på att fuska. Men är det egentligen att fuska att välja andra saker?

Som när jag för några dagar sedan gick ner till vår gympasal (vi har en i källaren) och gjorde mina axel- och höftövningar istället för att axeln värkte så.

Minstingen kom efter. Hon ville att jag skulle sätta på musik på min mobil. Sedan hade vi dans-bandy (hennes påhitt). Det är precis som det låter; man dansar OCH spelar innebandy samtidigt.

Vi blev varma och svettiga och skrattadeLer stortIstället för att hon tittade på TV och jag diskade. Det låter väl roligare? Och som sagt; disken försvann inte. Den stod kvar och väntade så snällt.

Måste tillägga att jag OCKSÅ tycker att det är otroligt skönt med ordning. Ibland (särskilt när jag skriver för mycket) är det verkligen stökigt hemma. Och det är inte heller kul.

Som sagt, det där med att prioritera...Och på tal om det, nu måste jag göra frukost till mig och barnen.

Allra största TACK till dig som läste och hur du än prioriterar; välj inte bort det roliga och mysiga hela tiden. För det är det som gör att du orkar det andra.

Kram på digHjärta