27. feb, 2017

Svärmor is coming!

I lördags stod det en mamma till en av barnens kompisar i dörren och vi började prata om all städning som man inte hinner med men som antagligen just därför upptar en del tankeverksamhet och dåligt samvete.

I sådana stunder vill jag gärna hitta något uppmuntrande att säga, om inte annat så för att en del av dem jag känner går runt med den felaktiga föreställningen att jag städar extra mycket hemma för att jag är lokalvårdare.

Det gör jag inte. Jag önskar att det vore så (eller gör jag verkligen det?) Mitt schema är full-fullspäckat. OM jag hade ägnat mer tid åt att städa hade alltså annat fallit bort, t ex en del av mitt skrivande. Och det gör mig lycklig.

Därför stod jag nu i dörröppningen och berättade för mamman vad Mark Levengood sagt om sin mamma. Han sa att hon var en alldeles underbar fantastisk mamma men att hon kanske inte skulle bli ihågkommen just för sin städning. Å andra sidan, sa han, har jag aldrig sett att det står på en gravsten; "Hon var väldigt hygienisk". Det är alltså inte sådant man brukar bli ihågkommen för. Jag tycker det är så BRAGalenOch jag brukar tänka ganska ofta på det.

Men samtidigt som jag berättade det stod jag och stirrade ner på vår trasiga hallmatta där någon (gissningsvis minstingen) stoppat tre avklippta rosa sugrörsbitar så att de stack fram helt olämpligt bland grusig sand och så en sten jämte gummistövlarna som är så små att ingen kan ha dem längre.

Och jag tänkte VARFÖR? Varför måste det se ut så här hos oss jämt? Och vem var det som var korkad nog att köpa 100 färgglada piprensare och lika många träkulor i varierande storlek till minstingen i överraskningspresent?

Nu hittar man ihopsnodda piprensare överallt och trampar på små kulörta kulor...

Mark Levengoods mammas klokskap eller inte, nu kommer det snart en annan mamma till oss på besök. Svärmor is coming!  På onsdag.

Därav bilden med medel och svampar. Och det är INTE för att hon klagar. Nej, jag har världens bästa svärmorHjärtaJag menar det, på fullt allvar.

Vi kan dricka vin ihop (vi är ganska glada i vin båda två, kan tilläggas, och särskilt tydligt blir det eftersom vi nästan alltid ses på semestern).

Så kan vi gå och snegla på varandra när den sena eftermiddagen börjar övergå i solig och fortfarande varm kväll och säga;

- Vill du ha lite vin, Louise?

- Vet inte, kanske borde jag inte...

- Inte jag heller, säger svärmor, fast det finns en öppnad flaska i kylen...

- Gör det? säger jag och låter genast gladare.

Sedan dricker vi vin och skrattar så mycket att maken/sonen tycker vi är knäppa. Och att det är bäst att lämna oss ifred.

Men trots att det är världens bästa svärmor städar jag nu ändå. För förra gången hon var här skämdes jag lite. Så fort jag kom hem från jobbet och såg henne gick hon och skrubbade på något ställe där jag borde ha varit för länge sedan.

Hon förberådde mig inte, nej, istället såg hon lite nervös och skyldig ut och sa "Du får inte ta illa upp, jag förstår att du inte har hunnit, fyra barn och allt, du är verkligen fantastisk".

Men jag är inte den som skäller ut sådana som städar hemma hos mig. Nej, jag var blank i ögonen av tacksamhet. Faktum är att vi erbjöd henne att stanna längre.

Tyvärr sa hon att hon måste hem.

Men nu är hon alltså på ingång igen och jag tänker att det kan vara trevligt både för mig och för henne att det ser lite bättre ut här hemma denna gång. (Och; inte helt oviktigt i sammanhanget, jag har inget manus att skriva på för tillfället...Intrigen till "Vårskogen"  är mycket tankearbete ett tag till, och anteckningar förstås).

Apropå mitt skrivande som jag aldrig kan låta bli att komma in på; Jag var ju med i tidningen "Skriva!" som deras läsarporträtt i september förra året.

När jag sa det till min svärmor sa hon "Åh, vad bra, kan du skicka mig ett ex?"  (Hon bor i Nederländerna).

- Ehh, javisst, sa jag, det är klart.

- Bra, sa svärmor. För då kan jag visa det för mina kompisar och säga att du äntligen har blivit författare. Dom vet ju att du har skrivit på en bok så länge och dom förstår ändå inte vad det står".

Så talar världens bästa svärmor!

Allra största TACK till dig som lästeHjärtaoch tack för alla kommentarer som skrevs till förra inlägget! Det gjorde mig så glad. Ha en riktigt fin vecka och titta gärna in snart igen.

Och vill du gilla eller kommentera, klicka bara på inläggets namn, i det här fallet "Svärmor is coming" och scrolla ner så komer du till gilla- och kommentatorsfältet.

Men det viktigaste, det är att du läserLer